2002
|
|
Man' a Isabel Larrakoetxea (UPV/EHU), Luis Del Portillo (UPV/EHU) Ander Etxeberria (MU), Jose Mari Guibert (UD/ DU), Karmele Lopez
|
de
Ipiña (UPV/EHU), Amaia Perez (UPNA/ NUP), MaLuisa San Martin (UPNA/ NUP),
|
2008
|
|
• Euskarazko corpus fonetikoa: 1995ean EHUren eta UPNAren laguntzaz egina (López
|
de
Ipiña, 1995).
|
|
Euskarari dagokionez, ez gaude gainerako hizkuntzak baino askoz atzerago; ikerlari askok dihardute ahotsa ezagutzeko aplikazioetan lanean, eta halaxe erakusten dute alor honetako ikerlariek idatzitako hainbat eta hainbat artikuluk eta argitalpenek. Aurrerapauso handiak eman dira, dagoeneko, hizketa jarraituko teknologien garapenean; aipagarria da, esate baterako, Karmele Lopez
|
de
Ipiñak egindako tesia, euskarazko hizketa ezagutzeko sistema baten diseinua azaltzen duena (López de Ipiña, 2003).
|
|
Euskarari dagokionez, ez gaude gainerako hizkuntzak baino askoz atzerago; ikerlari askok dihardute ahotsa ezagutzeko aplikazioetan lanean, eta halaxe erakusten dute alor honetako ikerlariek idatzitako hainbat eta hainbat artikuluk eta argitalpenek. Aurrerapauso handiak eman dira, dagoeneko, hizketa jarraituko teknologien garapenean; aipagarria da, esate baterako, Karmele Lopez de Ipiñak egindako tesia, euskarazko hizketa ezagutzeko sistema baten diseinua azaltzen duena (López
|
de
Ipiña, 2003).
|
|
Aurrerapauso handiak eman dira, dagoeneko, hizketa jarraituko teknologien garapenean; aipagarria da, esate baterako, Karmele Lopez
|
de
Ipiñak egindako tesia.
|
|
López
|
de
Ipiña, K., 2003 Euskarazko hizketa jarraituaren ezagutza, metodo estokastikoen bidez, doktorego tesia, EHU, Donostia.
|
2012
|
|
(5) Ikasleen zerrenda: Aguado, L., Aguilera, J.M., Aguirre, I., Arratia, E., Bello, E., Castellano, L., Chillón, A., Compostizo, I., Cortés, M., De Vidarte, J., Escobar, D., Fernández, M., Fonseca, I., Galar, R., Galetto, J.I., Gamero, G., Goikoetxea, G., González, G., Iglesias, N., Iparraguirre, I., Iturrioz, A., Lanas, L., Lasa, M., Leibar, P., López, A., López, K., López
|
de
Ipiña, J., Martínez, A., Martínez, C., Martínez, J., Matute, P., Melís, T., Montoya, F.J., Otaola, H., Pérez, J., Rodríguez, M., Rodríguez, S., Rojo, O., Saenz del Castillo, J., Solano, T., Uzquiaga, D., Zubizarreta, G.
|
2015
|
|
Azkune G.1 eta Almeida A.1 eta Lopez
|
de
Ipiña D.1 eta Chen L.2
|
|
Barroso N. (1), Lopez
|
de
Ipiña K. (1), Calvo P.M. (1), Hernandez C. (2), Ezeiza A. (1), Susperregi U. (3), Barroso S. (4), Barroso O. (4)
|
|
Ariztimuño, I., Barroso N., Ezeiza A., Gilisagasti N. & Lopez
|
de
Ipiña K. (2005). First Approach tomultilingual Speech Recognition in the Basque contex.
|
|
Barroso, N., Ezeiza, A., Gilisagasti, N., Lopez
|
de
Ipiña, K., Lopez, A. & Lopez, J.M. (2007). Developmentof multimodal resources for multilingual information retrieval in the basque context.
|
|
Barroso, N., Lopez
|
de
Ipiña, K. & Ezeiza, A., (2010a). Acoustic Phonetic Decoding oriented to Multilingual Speech Recognition in the Basque contex., Trends in Practical Applications of Agents andMultiagent Systems Advances in Intelligent and Soft Computing, 2010, Springer, Volume71/ 2010, 697, Del:
|
|
Barroso, N., Lopez
|
de
Ipiña K., Barroso O., Graña M., Ezeiza A. (2010b) Cross lingual approach: The Basque case.
|
|
Barroso, N.,
|
de
Ipiña, K.L., Barroso, O., Ezeiza, A., Susperregi, U. (2010c). Language Identificationoriented to Multilingual Speech Recognition in the Basque context.
|
|
Barroso, N., Lopez
|
de
Ipiña, K., Ezeiza, A., Hernandez, C., Ezeiza, N., Barroso, O. (2011a), Susperregi, U. &Barroso, S., (2011).
|
|
Barroso, N., Lopez
|
de
Ipiña, K., Hernandez C., Ezeiza A. & Graña M. (2011b). Experiments for the selection of sub word units in the Basque context for semantic task.
|
|
Bordel, G., Barroso N., Ezeiza. A, Gilisagasti N. & Lopez
|
de
Ipiña K. (2006). Digital resources forautomatic speech recognition of broadcast news in Basque and Spanish, Linguistics in the TwentyFirst Century, ISBN:
|
|
Lopez
|
de
Ipiña, K. (2003). Euskarazko hizketa jarraituaren ezagutza automatikoa, eredu estokastikoenbidez.
|
|
Lan hau ondorengo lanetatik eratorria da: (Barroso, 2011), (Lopez
|
de
Ipiña, 2003), (Barrosoet al., 2007), (Barroso et al., 2010a; 2010b; 2010c), (Barroso et al., 2011a; 2011b), (Bordel et al.2006), (Ariztimuño et al. 2005).
|
2017
|
|
Otsaileko lehen asteburuan, bestalde, publikoak gailurretatik jaitsi eta Mairuelegorretako kobazuloan barneratzeko aukera izango du, Txus Lopez
|
de
Ipiñaren laguntzarekin. Mendizale eta espeleologo gasteiztarrak hitzaldi bat emango du ehun urteetan zehar Gorbeialdean dagoen haitzuloan egin diren esplorazioen inguruan.
|
2023
|
|
Iñigo Arregiren Duintasuna eskulturaren erreplika baten aldamenean jarri dute plaka berria. Pedro Arriola San Pedro, Severiano Asarta Imaz, Narciso de Santos Herrero, Lorenzo Etxarri Isasa, Marcos Galluralde Elejalde, Camilo Ibañez Azkoaga, Manuel Inoriza Sagarminaga, Francisco Irazabal Saez, Alvaro Izurza, Jose Lage Iza, Luis Larrea Lopez
|
de
Ipiña, Ambrosio Narbaiza Sarasketa, Pedro Olmedo Paumero, Clemento Queipo, Eusebio Serrano Alvarez, Benito Uranga Balanzategi eta Eloy Zufiaurre Garcia miliziano anarkista, komunista eta sozialisten izenak dauzkaidatzita.
|
|
Aratzuri, Artazkotz, Asiain, Ibero, Izkue, Izu, Lizasoain, Oltza eta Ororbia. Oltzako alkate Moises Garjonek AHTaren aurkako udalburuen manifestua sinatu du, eta haren izenean aritu da Iruñean jendaurrean egindako aurkezpenean Amaia Lopez
|
de
Ipiña Aldaba alkateordea (Oltzako Herria). “Herrien arteko sarea sustatu nahi dugu guk, eta AHTak kontrakoa ekarriko liguke”, nabarmendu du.
|
|
Bertze alkateek bezala, egungo trenbidea baliatzeko eskatu du Lopez
|
de
Ipiñak ere: “Molda dezatela dagoena, eta ez dezatela txikizio handiagorik eragin”, salatu du.
|
|
“AHTak kalte handia eraginen luke Ororbia eta Aratzuri artean; Aratzurin azpiegitura anitz dago jada, eta AHTak egoera okertuko luke”. Lopez
|
de
Ipiñak oroitu du azpiestazio elektriko bat dagoela Aratzurin, eta, ondorioz, AHTaz gain, energia berriztagarriekin lotutako zenbait proiektu daudela mahai gainean inguru horretan garatzeko.
|